JEPPE - sett på MITT sätt

Jaha, där ser man...
Tror jag berättade här för ett tag sedan att jag drömde om en klassåterträff.
OCH i helgen skedde det - på riktigt.

Inför träffen hade jag tänkt leta fram ett dokument (ja, typ) från mellanstadiet, med avsikt att använda detta till en liten tävlingslek vid middagen. Och tanken var väl god men så icke dokumentet. Det var mkt ELAKT. Ville inte alls uppenbara sig. Jag letade bland alla gamla skolböcker och teckningspärmar och andra antika papper i två nätter utan framgång.
I lördax var jag helt slut som artist efter en mkt tuff arbetsvecka och alldeles för lite sömn (HELA veckan) samt en smärre förkylning, som extra krydda.
Steg upp på tok försent för att vara bra förberedd inför kvällen.
Det blev ju inte bättre av att träffen var på Jägersbo, någonstans i vildmarken utanför Höör. Inte alls planerat HUR jag skulle ta mig dit.
Ju mer jag kände att jag var SENT ute, desto mer desperat blev jag i pris-fråge-ringandet till diverse taxibolag och tåg/buss-tid-checkandet hos den mycket charmerande automatsvarsrösten på Skånetrafiken.
- INTERNET, säger någon. - NOT, svarar jag.
Lagom till helgen kraschade tydligen hela föreningens bredband. Riktigt passande och skojigt...

Nåväl, festen startade halvåtta och utan vare sig plan B eller C - plan A var bortflugen för längesedan - gav jag mig av i en taxi till M-ö central, för att försöka hinna catcha ett tåg till Höör 20.53. Därifrån hade denna brighta brainen tänkt ta det billigaste taxialternativet á 120 billiga.
Ont om pengar var det gott om, denna härliga lördagafton och DET gjorde ju inte saken lättare när den slingriga resan skulle planeras...
Jaja... eller NÄNÄ! Missade tåget och nästa skulle avgå om cirkus en timme...
Då jag trots allt är en handlingens man, tog jag det smarta beslutet att ta mig åtminstone LITE närmare målet, varpå jag raskt tryckte ut en biljett med LUND intatuerat i sin vita pappershud.
Framme i Lund offrade jag de näst sista pengarna på en taxi till Jägersbo.
Måste dock säga att de 480 pixen sved rejält med tanke på att jag tänkte festa lite och BJUDA lite och även kanske ta mig HEM oxå, såsmåningom.
Dock nästan så att jag ångrade att jag inte tog en 700-kronors bil direkt hemifrån istället och därmed dykt upp på plejset cirka en timme tidigare... men det är f-n inte lätt att ta beslut under (tids)PRESS!!! Framförallt inte SNABBA beslut.
Med facit i hand fattade jag totalt att det absolut inte var plan B eller plan C jag hade stoppat ner i kavajfickan... det var snarare plan Ö!

Jaja, väl framme var ju maten slut för längesedan. Snackade till mig lite gratis kaffe, i.a.f.
Och de åtta (jaja, det var ju många klasser/skolor där och det var nog många som hade färre anmälda än vår klass) klasskompisarna var det KUL att träffa. Hade ju inte träffat dem på sissådär ett kvarts sekel...
Tyvärr missade jag ju middagssittningen med det lite lugnare snack som utföres där... om man nu jämför med de konversationer jag fick ge mig in i, med DUNKA-DUNKA-80-TAL i öronen. Ok. kul för de som dansar, men för mig med mer MUNTLIGA avsikter var det inte THAT kul...
Men, det är ju mitt eget fel att det blev som det blev. Hade ångrat mig om jag inte begett mig dit överhuvudtaget, så bättre att träffas och bara snacka lite ytligt, än ingenting alls. Jag skäms faktiskt för att jag var sen och ska nog ta och sända några mail och be om ursäkt. Alltså att man inte kan komma i tid när man inte setts på 25 år... HALLÅ!!!
Men, som sagt, skyller jag lite på att jag ville VÄL, med det där dokumentet... som jag inte kan berätta vad det är för ngt, ty då missar vi ju hela poängen med min lilla gissningstävling jag ska hålla, när vi firar "30-årsjubileum"... för på 5 år ska jag väl lyckas hitta det där papiruset... eller!?
Och då SKA jag vara i TID, dessutom.

Okej, en fest varar inte för evigt och så icke denna heller... framförallt inte när man kommer för SENT, Jeppe!...
Efter den ngt dyra resan dit, och några öl och kanske ngn bortkastad tjuga på black-jacken, skulle man ta sig HEM oxå, vid 3-snåret.
Nu snackar vi verkligen plan Ö!
INGA pengar!
INGEN skjuts!
FÖR STOLT - eller blyg - för att fråga ngn om skjuts mot Malmö-hållet (eller åtminstone LITE närmare Malmö än fallet var nu...)!

Bara att börja mova benen.
Gick väl bra tills jag passerat Sätofta... eller bra och bra, jag höjde tummen varje gång det kom en bil, men de kanske 15 bilarna som kom förbi ville uppenbarligen inte ha extra sällskap.
Sedan gick det ännu mer trögt.
Ingen höjdare med fin-skor på hård asfalt alltför länge.
Och MÖRKT var det därute på landsvägen. Inte många bilar heller, men lite scary de ggr de kom i full fart bakifrån och det var trångt vid vägkanten.
Plusbetyg dock för att jag hade reflexband med mig, som jag så käckt fäste runt liftningsarmen och varje gång det kom en bil var det fullt blås på ficklampan i mobilen. Smart även att jag sparat lite färdkost i form av några klunkar konjak-cola och tre snapsar gammeldansk.
Minus får jag för att jag loosade en handske ngnstans i mörkret. Var lixom inte läge att vända om efter den.

Nåväl, tror det var strax efter Ringsjöarna, typ Snogeröd och en-och-en-halv-timmes spatserande, som några baklyktor helt plötsligt bara saktade ner.
Trodde inte mina blå men snabb var jag när jag rusade fram till bilen med jublande armar.
MEN, opps! En TAXI. Hmmm... förklarade raskt att jag tyvärr inte hade ett öre och att det lixom var därför jag liftade.
- INGA PROBLEM, sa chaffisen. - Vart vill du?
- Ingen betydelse, svarade jag, - ska till Malmö, men är jättenöjd med minsta lilla.
- Men okej, vi kör till Malmö, sa han.
Han skulle ändå dit. Snacka om GLAD! :)
Hem på TVÅ timmar! Helt godkänt, jue!
Gick för katten nästan snabbare hem UTAN pengar än dit MED pengar. Eller som jag skulle sagt; bättre UTAN PLAN än med!...
Nädå, skojade bara.
Väl hemma kurrade magen och det var bara att sätta på nattateven och värma upp lite spagetti-bolognese och hälla upp ett glas rött. Sedan somnade han i soffan sött...

/SLUT

OBSERVERA ATT JAG ABSOLUT INTE REKOMMENDERAR, VARKEN ATT GÅ UTE PÅ EN MÖRK LANDSVÄG MITT I NATTEN, ELLER ATT LIFTA ÖVERHUVUDTAGET!!!
Och vem vet hur det hade gått om jag missat lift-taxin!?...
Jag liftade ofta förr i tiden, men då var det just en ANNAN TID. Saker och ting förändras.

Summan av denna historiekardemumman;
Är man sen från början - är man ALLTID sen!
Lär mig det, gode Gud!

Seses!

/Jeppe - plan T nästa, eller!?