JEPPE - sett på MITT sätt

Hej i natten!

Först måste jag bara påpeka att i förra inlägget, skulle man alltså sätta muspilen  (mus och mus... det låter bara så ... ja... musigt, eller ngt...)  MELLAN pilarna, för det finns en länk - dock en osynlig sådan.
Men det förstods kanske!?
Ja, jag vet ju inte hur mkt som förstås här inne... kanske inget alls, typ som jag själv nästan, ungefär... dax att släppa ämnet, kanske...

Äntligen(?) nu, dax för del 3.

Egentligen hände väl inte så mkt mer... i sensationsväg, alltså...

Det som bl.a. hände i.a.f., var att jag var ATTRAKTIV.
Kanske inte sååå bland giiiiiirlsen  (det får DE själva svara på...)  men hos en liten, liten fästing, där var jag bara såååååå populär.

Vet inte om jag skaffade mig Odjuret i skogen  (mellan tåget och hotellet)  eller från en pudel, den där kvällen då jag satt där i puben på hotellet och hade det allmänt tråkigt, ty det fanns enbart några 55+are  (inget ont åt dem, bara det att jag känner (och ÄR, jo, jag vet!) mig lite yngre, då jag är ute och reser)  att spana på och jag satt och drack öl och messade en min favoritarbetskamrat om ovanstående och damernas gulldjur kom fram och sniffade på mitt ben  (var för någon sekund rädd att dogen skulle ställa sig på bakbenen och börja... hrmmm... ja, jucka mitt ben, vilket hänt en gång för lääängesen, oxå i det fallet en liten pudelsak. Och nu kanske folk tror att jag konar HUND om benen!?... Så är INTE fallet, kan meddelas!!!)  och det strax efter STACK till ngnstans på ryggen ett par ggr och jag trodde det endast var en liten oskyldig mygga.
Fästingskrället kanske PROVbet mig!??? Gör de så?
 
I.a.f bet vampyren sig fast liiiiiite längre ner på ryg..... ja, okej då, nästan DÄRnere, där den ABSOLUT inte skulle få vara, om den nu måste välja ngt ställe på baksidan... bara NÄSTAN, märk väl!

Jo, upptäckte väl monstret tisdagen före midsommar.
Skulle in i duschen (är ALDRIG annars naken!!!) och bara kliade mig lite...
"Jaha, ngn liten sårskorpa... men den lossnar ju inte lös, lixom... eller vad är det...
...va f-n!?... ingen sårskorpa, inte sådan konsistens... nej, vad F------------------N!
NEEEEEEJJJJ!!!
FÅR INTE VARA EN FÄSTING!!!
KAN INTE!
Inte där jag inte kan se den!
Inte där jag inte kan ta bort den!!

Inte nu när jag är på fotbolls EM!!!
Inte nu när jag är ensam!!!!
Inte nu när det snart är midsommar!!!!!
Inte nu när det kanske är FLERA dagar kvar tills jag ska resa hem!!!!!!
Inte när jag ska FLYGA och i princip SITTA på den och den kanske bara SPLAAAÄÄÄSSSHspricker, i flyget och slabbet rinner neråt... i mina byxor!!!!!!!
INTE!"

Hur skulle jag nu göra?

"Just det, BORRELIA och TBE!! HJÄLP!!!"

Hade ingen lust att gå till läkaren, eftersom jag inte bestämt vilken dag jag skulle åka och jag då inte alls var i behov av några eventuella komplikationer.
Sen kände jag att jag ville få informationen på SVENSKA. Viktigt när det kan handla om allvarliga följdsjukdomar ju...

Mindes att min gamla naturfröken påstått att det bästa är att låta fästingen trilla av själv.

Litade på det.

Kom senare på dock, att det var för längesedan, på den tiden när diskussionen inte hette TBE och borrelia, utan medsols-eller-motsols-eller-olja-eller-sprit-eller-blablabla...

I.a.f. valde jag att - åtminstone tills vidare - vara ett med krypet.

Nänä, det var lugnt... bara att förtränga...(VISST!)

Nåja, fästingen och jag åkte in till Innsbruck tillsammans, sov tillsammans (mardrömmar?), firade midsommar och drack Jägermeister och andra midsommardrycker, tillsammans...
Ja, jag kände mig som ETT MED NATUREN, på ngt sätt...

Men allting har ett slut, så ock vår vänskap.

Efter nästan en vecka i skräck och en flygresa hem (fick åka TVÅ för priset av en!) - där jag oxå var rädd att fästingskrället inte skulle palla TRYCKET och spricka, ja Du vet sådär; SPLAAAÄÄÄSSSH bara - gick jag till läkaren på söndagkvällen.

Söt-trevliga SAMRA (bosanka) tog hand om mig...och mindre väl hand om djuret.

Hon var himla impad av storleken. Hade aldrig sett en så stor förut.

Det var dock problematiskt att få den att släppa. Var jag så god?

Efter en lång dragkamp var det syster Samra som vann, i.a.f.

Och jag kände mig INTE ensam!

Äntligen fick jag ha mitt blod ifred!!

HVALA LIJEPA, SAMRA! =)

Senare visade hon fångsten för sina kollegor som oxå blev imponerade.

Kan väl säga så, att hade jag varit fiskare, skulle jag håvat upp gammelgäddan...

Kom senare på att jag kanske skulle supit lite mer på midsommarafton och därmed oxå fått fästingen att bli lite på lyran, varvid den börjat sjunga snapsvisor och därmed släppt taget...

... alltid lätt att vara efterklok...

Kanske kommer en del 4... om det nu är ngt mer att förtälja.

En sak är säker dock; fästingen är helt SLUT!

Annars lyssnar jag här  →  OCI ZELENE  ← , just nu! NICE!

För övrigt har jag inte bestämt mig än om jag ska till Ystad imorgon, för att watcha SIBEL.

Har inte sett henne live  (jo, men inte SÅ!)  än och vill gärna... får se om jag tillfrisknat tills dess... blev sjukskriven idag och imorgon oxå...

Såja, godnatt!!!

/Jeppe - numera fri från fripassagerare