KAFFESMASK - en kriminalhistoria

Alltså hur smart får man vara!?
Vid midnatt satte jag kaffebryggaren i arbete.
Nu är jag inne på min andra kopp och det lär bli minst en till.
Den kaffekopp-storlek jag snackar nu, är inte god vän med, vare sig det enkla lilla kafferepet på gräs-sluttningen i mellersta Bosniens eftermiddags-sol, ELLER det engelska finporslin som brukas varje lördag bland de äldre damerna i byrådets kvinnoförening, i det pittoreska lilla samhället i södra Warwickshire...puh!...

Det är NATT. Vad fattas min hjärna från att förstå det?
Finns ju klart några anledningar... en är att jag gick ur säng vid halvnio i kvällas.
Vilket i sin tur beror på att jag vänt på dygnet nu när jag är sjuk.
Nänä, Du behöver inte oroa Dig, börjar friskna till och ska nog gå till jobb onsdag, TACK ändå!
Sen vet jag inte riktigt om denne här är beroende av kaffe eller om det bara är gott...

Har en stilla undran till;
Varför har jag så himla svårt för att dricka kaffe UTAN tilltugg?
Just i nuet är det lite mer naturligt, eftersom mackorna (jeste, LINGONGROVA!) faktiskt är min MIDDAG.
Men annars, varför ska jag alltid ränna rätt ut i köka efter en kaka eller chokladbit, när det vankas kaffe?
Varför kan jag inte vara som poliserna i en kriminalare och dricka kaffe rätt och slätt.
Okej, som alla poliser UTOM special-investigation-secret-FBI-agent-Cooper, då... hmmm... hur var det nu; muffins eller munk, blåbär eller körsbär??
Ja, frågorna ter sig snart lika många som i Twin Peaks...

Egentligen skulle jag faktiskt vilja vara kriminalare. Aha, kanske DÄRFÖR jag dricker kaffe???...
Är faktiskt rätt SKÄRPT (nåja, ibland...) och tycker om att försöka lista ut saker och sen vill jag ju arbeta för en GOD sak ("god" här menas INTE, vare sig kaffe eller tilltugg).
Sen verkar det vara en skön livsstil på ngt sätt... ha MKT att göra, åka omkring och låta de små grå arbeta sig trötta, känna lite press och stress (på ett helt annat sätt än i förskolan!), vilket jag nog ändå trivs med, i.a.f. i MÅTTLIGA mängder.
Och allt detta HELA TIDEN med en kopp kaffe på ingång!!! MUMSENS!

Ja, nu har det blivit lite mellanrum och tiden är kvartöverfyra men jag sjunger ändå min sång; "Kaffet är still going strong...".

Ska jag skriva mer eller lägga in lite tomtefoto får det bli senare, tack för nu!

/Jeppe - klunk, klunk, klunk...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0