Inget speciellt... bara här lite igen...
Trädgårdsmästaren
Snabb i handlingen
MRGNMNNN
THE BIGGEST SWEDISH ARTIST IN EUROVISION HISTORY
KOMMUNIKATION PÅ TOPPNIVÅ
Var e du???
HÄR!!!!!!...underligt, kan inte seHajde Jeppe!...
...du har ju inte berättat om du blev en Calzone...?
Njaäe...just det...
Själva röntgen-besöket i sig alltså...
Kom dit och fick börja klä av mig (publiken jublar), allt utom die strümpfen und unterhosen (publiken buar...).
Fick någon tunn sjukhus-rock-skjorta att trä armarna i.
Jag kände mig genast trygg, så vackert himmelsblå den var.
Oj, en gammal romare, tänkte jag, då jag fick syn på min spegelbild...
När syster ledde mig till det strålande rummet, tänkte jag, måste chansa lixom... och frågade typ: "Eftersom jag nu är en gammal romare, har ni då lite trevliga haremdamer här, som fläktar med palmblad, bjuder på vin och matar mig vindruvor???....".
Öh, NEJ!
Det hade de inte...(och hareminnorna var nog bara en dröm - frågade faktiskt bara efter vin och druvor).
Iaf, de var trevliga ändå och fick en något klaustrofobisk Jeppe att känna sig lugnare...
Öronproppar, öronkåpor, en boll med sladd i handen - att trycka på om jag skulle få panik - och framförallt LIGGA STILLL, handlade det om sen.
La mig på britsen och bye-bye, in i tunneln.
Fick precis plats med axelbredden och slapp ju därmed bli vikt som italiensk deg...
Däremot hade jag lite svårt att andas de första minutrarna och fick då lite småpanik.
Framförallt som jag ju skulle vara still och därmed inte vågade andas för mycket, eftersom andningsrörelserna kanske skulle vibrera axeln, som var huvudmålet för fotosessionen.
Kom på efter ett tag att det är bättre att andas regelbundet och försöka lugna tempot än att hålla andan och sedan börja kippa efter luft, vilket nog hade skakat om även axeln...
Efter ett par minuter var andningen stabil iaf och jag kunde ligga still och även koppla av faktiskt.
Detta trots OVÄSENDET.
När skrälet (antar att det är själva fotograferingen som låter) satte igång trodde jag aldrig jag skulle klara en halvtimme där i grottan, med det tortyrljudet i huvudet.
Jag var på väg att vråla ut; "Okej, okej, jag är dubbelagent, jag lovar att berätta ALLT. Gör vad ni vill med mig, bara jag slipper ljudet...!".
Hur att beskriva???... typ något slags frekvensljud... kanske som när det blir rundgång i videokamera-tv men 100 ggr värre, eller som när man tänder lysrör som inte riktigt vill sättas på (hmmm, "vill sättas på" ja....), men 200 ggr värre...
Tror nog följande beskriver ljudet bäst:
Alfons Åberg cd:n vi har på vilan på jobbet, där Alfons pappa ska säga typ "vill du ha mat?" men skivan hackar sig och ljuder "HOUMO-HOUMO-HOUMO-HOUMO-HOUMO-HOUMO.....".
Ta det och blanda med en gammal öststatsbuss från 70-talet som står och jäser på tomgång och vispa ner oljudet från en nersunkad techno-klubb i någon dassig källare i Moldavien, där högtalarna är tondöva och dj:n är skyhög och skulle han landa är han ändå både full och döv.
Tillsätt sedan ljudet från cirka 7 asfaltsborrmaskiner och en mastodont-tunnelborrmaskin. Blanda allt och spela ljudet i fel tonart.
DÄR HAR DU LJUDET jag diggade till i 30 minuter.
Ok, det var lite variation i melodislingorna och dessutom små pauser ibland...
Tja, ute till sist iaf.
Och systrarna sa att bilderna blev bra - d.v.s. TYDLIGA, på doktor-språk.
Får vi hoppas att de visar BRA för min del oxå s.a.s.
Och cykelfärden hem har du redan hört om förra gången.
Ska vi ta och knyta ihop röntgen-säcken, finns det nog bara en vettig väg;
Jag var Jeppe.
Jag blev en romare - Ceasar möjligtvis.
Jag trodde jag skulle bli Calzone.
Jag blev Magneto.
Jag blev Jeppe.
Så var det med den upplevelsen.
Hej.
/Jeppe - TYDLIG
(PARENTES)
Snacka om att bli knäckt... sen knappt en vecka tillbaka har jag checkat internetbanken ungefär varje timme, för att se om skatteåterbäringen kommit...
Nu vet jag ju inte om jag ska få pengarna eller om kronofogden lägger vantarna på dem. De snor ju typ halva lönen varje månad, så det kan kännas som att jag kunde få lite pengar att röra mig med (välja själv vilka skulder att betala, plus kanske lite till mig...) för en gångs skull.
Och jo, jag vet, jag har satt mig i situationen själv och är medveten om vad det innebär...
I.a.f., det står inte på mitt skattekonto att KF ska röra återbäringen... det står att de är utbetalda, så där är det inget krux... jaja, de har ju sagt att man kan få det under denna vecka oxå, men det känns som att alla har fått sina redan och många redan i torsdax-fredax...
Jaja, får väl fortsätta hoppas... och kolla kontot.
Men som sagt; KNÄCKT! Gör faktiskt ont i hjärtat varje gång jag checkar och saldot bara visar 0,36(!).
Uret börjar bli mycket, så lär inte bli några kulor idag heller...
MEN två hela roliga dagar kvar av veckan ju!... )
/Jeppe - är EGENTLIGEN rätt bright!...
Vårtecken och INGEN träningsvärk
Var ju i Pappas trädgård i lördax igen.
Minns jag det hela rätt så var jag lite småmör i kroppen i söndax, men ingen träningsvärk alls igår och om möjligt ännu mindre idag. Börjar nog katten bli vältränad, där bland trädtopparna.
Vänta, ska bara sätta på det NÖDVÄNDIGA kaffet...
Så, maskinen är igång.
Väl ute i köket passade snabba fingrar på att roffa åt sig några Domacica, som tjuvstart på fikat...
STÄNGD
MUMS
Kroatiska chokladkex
Ganska behagliga och passar mumsigt till kaffet
Så, nu lär kaffet vara färdigt. Vänta!...
Mmm, smakar perfekt och välbehövligt.
Första koppen idag faktiskt, hann inte på jobbet, barnen var för beroende av mig, så mitt beroende fick komma i andra hand... eller inte alls överhuvudtaget, blev det ju...
Jo, i trädgården var vi ju...
I lördax var det MKT steg-klättrande.
Skulle komma åt rätt så höga toppar att antingen "knipsa" (grensaxen) av eller såga. Vilket som än passade, var det besvärligt eftersom balansen var ganska svårhanterlig där på stegen och ibland även i själva trädet.
Lite diffusa signaler till min överbelastade hjärna, att arbeta hastigt och starkt med överkroppen medan de nedre regionerna skulle hålla en mer lättfotad och parerande profil.
Jo, sen var det ju bra oxå, om jag räknade ut åt vilket håll - de oftast tjocka och tunga -grenarna tänkte falla åt, så att de inte bara sådär vips, skulle råka däcka den man som precis befriat dem från år av fångenskap i ett förstenat gammalt träd.
Ja, ibland fick jag liksom trycka undan grenen, bort från mig, medan jag sågade den sista biten och det blev ju ännu ett kraftödslande moment.
Nu, när jag ändå är igång... en svår grej var oxå att forsla grenarna neråt.
För det första är själva grenen YVIG, med fullt med andra små bi-grenar på sig och för det andra är trädet än mer YVIGT, med täta grenar i kronan... Vad göra, kämpa på var det enda som gällde.
Nåja, balansen hölls, trots att jag till råga på allt är höjdrädd...
Jaja, man ska jobba på sina svårigheter.
Annars grävde jag lite hål till växter som skulle planteras oxå.
Försökte verkligen hitta en skatt eller något annat forntidiskt, men det enda jag hittade var ngn liten flintasten, som inte liknade ngt speciellt... så gick det med den skattjakten.
Jahopp, vårtecken?
Blir för långrandigt om jag börjar beskriva det jag egentligen ville förtälja...
Får ta det en annan gång och nu istället bara avslöja det lilla vårtecknet, att jag cyklade utan jacka från jobb idag. HURRA!...
Just NU får det räcka!
Ha en trevlig dag, då! =)
/Jeppe - VADDÅ LÄTTFOTAD!???...
Vårtecken och träningsvärk
Åter här... varit lite slö nu några dagar.
Kaffet är snart på ingång, ska bara låta clementinerna jag slukade nyss, verka lite så
c-vitaminerna hinner sprida sig ut i kroppens alla delar och vrår - som bara är sååå
c-vitamintörstiga, eftersom jag inte varit världens nyttigaste människa senaste tiden.
Hoppas clementinerna innehåller c-vitamin fast de var lite gamla och torra och så svårskalade att jag nästan var på väg att hämta både rivjärn och osthyvel.
Jaja, smakade rätt gott i.a.f. och om man jämför med hur torra och fnöskiga de såg ut på utsidan, så smakade de JÄTTEGOTT.
Nog om clementiner och vitaminer.
Har TRÄNINGSVÄRK idag och igår-men-mer-idag och imorgon-antagligen-oxå.
Brukar (hmmm... brukar och brukar, det var rätt längesen jag ansträngde denna kropp alltför mkt... har tyvärr lite ryggbesvär... som jag härmed skyller på...) alltid (hmmm... ALLTID?!?...) få den största delen av träningsvärken andra och/eller tredje dagen efter.
Jo, var i Pappas trädgård i lördax och ARBETADE. Likt en mkt flitig oxe till och med.
Klättrade i träd som om jag var ung på nytt, okej, använde mest stege kanske, men i.a.f., sågade ner stora, tunga grenar - och snackade goja med fåglarna lite - högt upp i trädtopparna (NÅJA...).
Sen var det bara att använda den tunga grensaxen och klippa upp de nedsågade grenarna.
Kände mig katten som en riktig BRANDMAN (tänk bultsax) - även om mina fysiska begåvningar kanske ligger en liten, liten bit bakom brandmannens... en liten, liten...
Men, det var faktiskt himla fysiskt krävande att klippa av - de ibland tjocka och mkt sega - grenarna, inte bara i markhöjd utan även i midjehöjd och ÄVEN uppe i luften, ibland så högt att t.o.m. tårna fick anstränga sig och tänk dig själv att sikta in den tunga saxen på grenar far away och lyckas med klipprörelsen samtidigt som balansen håller på att tappas (NÄE, inte mat! Tappas, alltså...).
Jaja, räfsa grenar, löv och annat grejs samt lyfta - och sätta tillbaka - stenar/plattor och söka upp, frigöra och klippa av rötter, ingick oxå i min ENORMT FYSISKA lördaxupplevelse.
Så, här sitter jag, med min något sargade och svårrörliga kropp och väntar på kaffet.
Vid närmare eftertanke ska jag nog gå och hämta kaffe NU.
Märkte du några vårtecken?
Jag gjorde. Och ett mkt fysiskt ansträngande sådant, nämligen TRÄDGÅRDSARBETE.
DET är väl vårtecken om något!?...
Men egentligen tänkte jag berätta om ett annat vårtecken... men det gör jag senare ngngång...
Tänk, så många ord för några clementiner, en kopp kaffe och lite träningsvärk!...
HEJ!
/Jeppe - amatörbrandman, inkl. bred stil på AMATÖR...och MED VERSALER, breeeda dessutom... öh?...
ÄNTLIGEN FREDAG!
Ja, det är inte ofta denne här är så desperat efter lite vila, som just nu...
TUFFEVECKA på jobb... kollegor sjuka/vabbiga och högst EN vikarie fast det saknas TVÅ pedagoger.
Får jag lön för två då!?
NÄ, vem tror jag att jag är?... Bara att jobba och hålla snattran.
Tur att barnen varit underbara/snälla/harmoniska! =) Ibland är det fint med ett-åringar. Behövdes verkligen i dessa dagar.
Inte bara hårt på jobb - för lite sömn igen (känns det igen!?) och ngn slax förkylningstrams som biter sig fast, vilket inte är så konstigt kanske med tanke på att barnen är relativt nya och förkylda och MKT hostiga och nysiga och snoriga och NÄRA mig...tror nog ta mig katten, att alla 10 (just nu, blir 13 sedan) ettåringarna SNÖRVLAR...
Låren börjar kännas bättre, i.a.f., men det känns skumt i kroppen ändå...
NOG MED KLAG NU!
Lyssnar just på "MAMI MAMI" - DARA BUBAMARA.
Rätt hyfsat drag och benen börjar spritta vilt och ngnstans i övre kroppsdelarna framträder HELGkänsla och ÖLsug... MUMS!
Verkligen SYND att varken jag eller plånboken orkar med ngt ÖS just nu...
Återblick några dagar tillbaka;
Fy katten vilken monsun-regn-storm som drog in över landet i onsdax... cyklade, eller snarare BLÅSTE hem, tidig kväll. Helt dyngsur - med betoning på TUNGA jeans...- när jag kom hem. SKÖNT att slippa MOTvinden dock, även om lite skruvade kastvindar gjorde allt för att välta omkull mig då och då.
Ja, i lördax var det ju dax för Körslagsfinal igen.
Tänk vad tiden går, tyckte det var final precis, men det var väl ett år sedan då.
Tiden går kanske för att jag skrev ngt om den finalen och sedan inte har varit så väldigt aktiv efter det och då känns det kanske närmre i tiden, på ngt sätt...
Jaja, snart är man väl 90 bast.
Jo, final och klart OLA skulle vinna - klart BÄST!
Och jag som röstat ner (okej, hjälpt till att rösta bort, är kanske ett bättre uttryck) honom TVÅ ggr. tidigare.
Dock inte i Körslaget, utan då handlade det om Idol -05 och Andra chansen i Melodifestivalen -08 och båda gångerna (indirekt -05 och DIREKT -08) till Sibels fördel. Detta inte för att jag tycker illa om Ola, utan för att jag föredragit ngn annan - SIBEL, vill säga. Och jag erkänner att det var en skön känsla 2008, av olika anledningar. SORRY, OLA! ;)
Men NU var det alltså dax att "betala tillbaka". Röstade alltså OLA, i lördax...
Vilket ju hjälpte... eller VISST!... men vem vet, var ju mkt knapp marginal han vann med...?
Nu var det ju egentligen inte alls min förtjänst, utan DERAS och deras shows (genitiv på show? ngn??...).
Förresten verkar Ola vara en hyvens kille, faktiskt.
Ödmjuk och trevlig. Har jag egentligen alltid tyckt även om andra varit mer omtyckta.
Jaha, mer då?... inte just för momentet.
Blir väl lite helgkladd i helgen antar jag... ses då, då!...
/Jeppe - med en gäspande mun och två TUNGA ögonlock...trött igen. SUCK!!!
